Genom att använda miljontals hydroxyapatitpartiklar (HA) kring ett implantat kan den biologiska aktiviteten hos ett vanligt osteoporosläkemedel förbättras avsevärt. Denna förbättring rapporteras som en ökad benbildning kring implantatet med HA och bättre mekanisk integrering av implantatet med benet jämfört med det implantat som inte hade HA-partiklar. Bättre resultat antyder en reduktion av misslyckade implantationer hos patienter med höftfraktur och förbättrad livskvalitet med lägre dödlighet.