Kateterbehandling av hjärtsjukdom

Henrik Bjursten

Utvecklingen av hjärtsjukvården i västvärlden drivs mot mindre invasiva metoder, där så kallade kateteringrepp ersätter öppen hjärtkirurgi. Många patienter med hjärtsjukdom måste behandlas med öppen hjärtkirurgi, vilket är en stor operation som inte är utan risker. Sedan ca 10 år har det kommit tekniker som innebär att man istället för en öppen operation, sticker in en kateter i ljumsken och kan behandla vissa typer av hjärtsjukdomar som tidigare krävde hjärtkirurgi. Syftet med projektet är fortsätta den initiala tekniska utveckling kateterbehandling samt testa på explanterade hjärtan.

Synkrotron mikro-CT för ökad förståelse av pulmonell hypertension och medfödda hjärtfel

Karin Tran Lundmark

Pulmonell hypertension är ett i många fall dödligt tillstånd. En förutsättning för bättre behandling är en ökad förståelse för patofysiologin och lungans mikroanatomi. Fram till nu har inga riktigt bra 3D avbildningsmetoder funnits tillgängliga. Målet är också att skapa automatiserad mätning av lungkärls- förtjockning. De metoder som används idag är mycket tidskrävande och ineffektiva. Bättre 3D avbildning av hjärtat i djurmodeller kommer också att hjälpa oss att förstå varför vissa hjärtfel uppkommer.

Hypomineraliserade 6-års tänder

Carina Wihlborg

Syftet med studien är att med hjälp av en tidig diagnos av hypomineraliserde molarer kunna ge den bästa förebyggande behandling för att minimera riskerna för karies eller senare akuta symptom samt mera komplicerade behandlingar. Genom denna studie ska tandläkare och tandhygienister kunna jobba mera kariesförebyggande av hypomineraliserade 6 års tänder.

Active Mama – ett nytt bäckenbälte i kombination med TENS för gravida med bäckensmärta

Gerla AB/Gertrud Blomstrand

Active Mama – ett nytt bäckenbälte för gravida med bäckensmärta, i ett aktivt smärtlindringskoncept. Hela 20 % av alla gravida kvinnor världen över drabbas av foglossning eller bäckensmärta. Bara i Sverige drabbas över 19 000 kvinnor årligen och för kvinnorna innebär det ofta oförmåga att arbeta med sjukskrivning och försämrad livskvalitet som följd. Målet är att tillverka bältet, att kunna ta fram och utveckla innehållet i en app och kombinera med en TENS. Med kombinationen fysioterapi och industridesign skapas ett nytt bäckenbälte för denna utsatta patientgrupp samtidigt som invanda mönster bryts från passivitet och sjukskrivning till aktivitet och förbättrad livskvalitet.

Europapatent för Fixaspine

Fixaposture/Eva Ekesbo

Nackrelaterad ohälsa är ett av de snabbast växande fysiska problemen i dagens samhälle. Vi använder digitala verktyg alltmer vilket ur många aspekter är bra men tyvärr är vår nacke inte gjord för den belastning som vi därmed utsätter den för. För att komma tillrätta med hållningen behövs träning av musklerna och deras minne så att kroppen återinlär hur det ska vara när hållningen är rätt. Utveckling sker nu av en helt ny produkt, enkel att använda, som talar om för patienten vad som är rätt hållning så att muskelminnet kommer tillbaka. Redan 30 minuters träning om dagen har hittills visat sig påverka hållningen avsevärt. Syftet är att skydda produkten genom ett Europapatent för att fortsätta utveckla produkten, genomföra studier och komma närmare en marknadsintroduktion.

Utveckling av unik läkemedelsbehandling som förbättrar hjärnfunktion efter stroke

Sinntaxis AB/Tadeusz Wieloch

Stroke är en av de stora folksjukdomarna som årligen drabbar ca 27 000 personer i Sverige och 17miljoner i världen. Av de patienter som överlever en stroke drabbas cirka en tredjedel av livslånga funktionsförluster som bland annat påverkar rörelseförmågan, talet, tanken, och minnet. Ett antal biologiska mekanismer som bromsar den skadade hjärnans plasticitet och funktionella återhämtning har påvisats i experimentella djurmodeller av stroke. Nyligen identifierades en helt ny ”bromsmekanism” via den så kallad mGluR5 receptorn (metabotrop glutamatreceptor 5). Behandling med en molekyl som blockerar mGluR5 visar en signifikant återhämtning av rörelseförmågan även när behandlingen påbörjades flera dagar efter stroke. mGluR5 blockad i kombination med generell träning ger en synergieffekt som höjer behandlingseffekten. Projektet avser utveckling av mGluR5 blockare för behandling av strokepatienter.

Förbättrad diagnostik och uppföljning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL

Linnea Jarenbäck

Diagnostik och uppföljning av lungsjukdomar kan förbättras genom att mäta koldioxid och flöde under helt vanlig andning, så kallad Volymetrisk kapnografi. Med Volymetrisk kapnografi upptäcks skillnader i de små luftvägarna, som först drabbas t.ex. vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Spirometri är okänslig för detta och kräver dessutom god patientmedverkan, det kan ta ett tag för patienten att lära sig tekniken. Detta behövs inte för volymetrisk kapnografi. Spirometri är därför otillräcklig för utvärdering av KOL och komplementerande metoder är för krångliga och dyra utanför specialistvården. KOL sköts ofta helt i primärvården, utan komplementerande undersökningar. Att mäta medelvärdet EFFi, som fås vid volymetriskt kapnografi, syns vara ett fullgott alternativ inom fler områden än KOL, t.ex. för att följa cystisk fibros hos barn som har svårt med spirometri.

Automatiserad insulindosering till individer med Typ 1 diabetes

Mona Landin-Olsson

Personer med Typ 1 diabetes saknar hormonet insulin. Insulin är livsnödvändigt för att kroppens celler ska få energi och metabola processer ska kunna fortlöpa. Insulin måste därför tillföras dagligen genom multipla injektioner eller insulinpump. Självreglerande pumpar, så kallad artificial pankreas, finns ännu inte på marknaden. I detta unika samarbete med civilingenjörer inom reglerteknik och datavetenskap samt en klinisk diabetesmottagning med patienter som har typ 1 diabetes, är avsikten att konstruera en förbindelse mellan glukosmätare och insulinpump så att regleringen sker automatiskt. Det slutliga målet med forskningen är att utveckla en automatisk insulinpump. Kan man påvisa en slutanvändarnytta för patienter med typ 1 diabetes genom att reducera antalet farliga höga eller låga glukosvärden genom att tillföra bättre kunskap om hur dagliga beteenden (fysisk aktivitet, stress, sömn, puls, mat) kan påverka den individuella insulindoseringsplanen?

Vevios, framtidens trygghetslarm

Stylos Design AB/Hanne Pålsson

Äldre och kroniskt sjuka med trygghetslarm utsätts dagligen för en stor risk i sin egen hemmiljö; ingen hör när de är i akut behov av hjälp varför assistansen uteblir. Den livsviktiga kommunikationen via trygghetslarm har nämligen stora brister. Larmet är de utsatta gruppernas livlina som skall ge omedelbar assistans i en nödsituation genom att garantera direktkontakt med Larmcentralen. Dagens trygghetslarm ger en falsk trygghet. De otillförlitliga trygghetslarmen har i vissa fall även lett till dödsfall. Målet med Vevios är att ge alla utsatta grupper en trygg vardag. Samhällets mest utsatta grupper betalar ett allt för högt pris och lever i otrygghet. Vevios mobiltelefonarmband är svaret och garantin.